Värme, ösregn, lerigt, öronbedövande musik & 40 000pers. Festival på hög nivå!

När vi kom till Hultsfred stekte solen på och jag kännde direkt att jag hade valt helt fel klädsel, jag skulle kokas ihjäl. Men efter någon timme eller två kom det, ösregnet. Marken blev till lera och man var tvungen att gå försiktigt så man inte skulle trilla i vattenpölarna. Första bandet vi såg var Lamb Of God. Hade inte lyssnat på dom så jättemycket men dom var helt okej. Fick i alla fall höra den låt jag kunde och det var Laid to rest. När dom var slut gick vi och köpte fula,blåa regnkappor och traskade iväg i leran och köpte mat. Efter en timme eller något så började Cradle Of Filth men under halv spelningen stod jag där bak och åt men när jag hade ätit upp så gick jag fram och helt plötsligt så stod man längst fram. Blev lite besviken på dom live. Ett minus med den stora scenen var att den är så hög så man såg inte ens artisterna ibland. Så man fick kolla på alla storbildsskärmar istället. Nästa band som vi kollade på var Machine Head. Dom var grymt bra och sångaren fick igång publiken rejält även om det regnade som mest då. Fick dock inte höra min favoritlåt men det gjorde inte så mycket. Efter spelningen sprang vi upp till scen 2 där The Hives skulle spela. Klädda i helt vita kläder kom dom ut på scenen och vilken energi dom hade! Sjukt bra var dom. Från att vara helt hängig var jag helt plötsligt jättesprallig och hoppade runt i leran. Och hans prat till publiken<3 sjukt kul haha.

Efter nästan 3½-4 timmars väntan sattes Metallicas intro igång. Jag fattade ingenting, jag stod bara och stirrade på den tomma scenen som blinkade i takt med introt. Helt plötsligt stod dom där, Metallica. Underbara, älskade, Metallica. Dom kickade igång konserter med Battery och publiken var insane. Men inte jag, jag fattade fortfarande inte att dom stod där. Låt efter låt gick och jag började sakta men säkert inse att jag står och kollar på kanske världens största och bästa band med 40 000 andra. Allsången var underbar, gitarrsolona var underbara, Lars trummor var underbara, James röst var fucking underbar. Om jag inte får se dom snart igen vet jag inte vad jag gör. Metallica i mitt hjärta